De fyra AP- fonderna som förvaltar våra pensioner har ett gemensamt
kapital på ca 875 miljarder. Det innebär att de tillsammans är en av världens
största placerare på aktiemarknaden.

Det överordnade målet för fonderna är högsta möjliga
avkastning. Det är synd. Genom den prioriteringen bidrar våra pensionspengar
till den kortsiktiga spekulationsekonomi som skapat finanskrisen. AP-fonderna
och andra aktieägare kräver ständigt högre avkastning. Många gånger ställs helt
orealistiska avkastningskrav. Det leder till en kortsiktighet och innebär att
nyttiga investeringar som inte ger direkt avkastning uteblir. På sikt är det förödande
både för sysselsättningen och klimatet.

AP-fonderna bidrar dessutom till skatteflykt genom att investera
i riskkapitalbolag registrerade i skatteparadis. Som om inte detta vore nog har
de också investerat i bolag som begår grova miljöbrott och brott mot mänskliga
fri- och rättigheter.

Sverige har sedan början av -90 talet haft en genomsnittlig arbetslöshet
på omkring åtta procent. Det är inte ett resultat av att det saknas viktiga
uppgifter att utföra. Det finns ett påtagligt behov av samhällsnyttiga
investeringar för att klara av att möta framtida utmaningar. Det handlar om att
utveckla industriproduktionen i hållbar riktning, bygga bort bostadsbristen,
inleda en klimatomställning och bygga en hållbar transportinfrastruktur.

Jag menar att AP-fonderna utgör en möjlighet till
förändring. AP- fonderna borde användas till samhällsnyttiga investeringar som
skapar jobb och utveckling. Det vore fullt rimligt. För det är faktiskt dagens
förvärvsaktiva som betalar dagens pensioner. Därför är det helt naturligt att
använda pensionskapitalet för att stödja en politik för full sysselsättning och
klimatansvar. Vänsterpartiet föreslår helt nya mål för AP-fonderna.

Första AP fonden bör omvandlas till en fond för
samhällsnyttiga investeringar. Den skulle till exempel kunna investera
långsiktigt i framtidsföretag inom miljöteknik, industriföretag och annan
samhällsnyttig verksamhet. Detta för att stimulera ekonomisk utveckling och nya
jobb. En sådan fond kan också investera i naturresurser såsom gruvnäringen. Det
är bra om vi äger våra naturtillgångar gemensamt för att kunna styra vår egen
utveckling och för att alla ska kunna ta del av vinsterna. Men behoven av
samhällsnyttiga investeringar är mycket större än så. Det behövs också klimatsmarta
transportlösningar och bredbandsutbyggnaden måste fortsätta i hela landet.

Detta är exempel på vad den första AP-fonden för
samhällsnyttiga investeringar borde investera i som huvudägare eller som
investerare.

Den andra AP-fonden borde göras om till en grön
investeringsfond. Det huvudsakliga uppdraget blir att ställa om energisystem,
investera i miljöteknik, gröna jobb och hållbara lösningar för Sverige och
världen. Bland forskare och framsynta företag finns en enorm vilja att få bidra
till energiomställningen. Under många år har det skett en enorm utveckling inom
det förnybara området och inom miljötekniken. Det innebär att det finns många
goda alternativ att investera i för den som vill ta ett större miljö- och
klimatansvar.

Tredje och fjärde AP-fondernas
mål bör också omformuleras, men i mindre utsträckning än de första två.
Uppdraget bör förändras så att de inte får investera i företag som begår grova
miljöbrott och brott mot mänskliga rättigheter. De ska dessutom få ett särskilt
uppdrag att placera en del av kapitalet i förnyelsebar energi och sälja de
stora innehaven i de stora oljebolagen.

De svenska AP-fonderna är
tillsammans en av världens största pensionsförvaltare. Det ger oss stora
möjligheter att styra utvecklingen åt rätt håll. Med hundratals miljarder i
ryggen kan pensionskapitalet skynda på omställningen från destruktiva fossila
energikällor till det förnybara. Jag är övertygad om att detta inte bara är bra
för klimatet, utan också att det kommer att bli en bra affär för våra
pensionärer. Ansvarsfulla investeringar görs i energikällor som finns kvar även
om hundra år och inte tar slut om tio eller tjugo år. Om vi genomförde
de här förändringarna skulle AP-fonderna kunna bidra till att skapa jobb och
utveckling i Sverige under flera decennier framöver.

Är det här verkligen realistiskt, kanske kritikern frågar
sig? Ja, det finns goda exempel från andra delar av världen som man kan lära
av. I USA och Canada har pensionsfonder underlättat bildandet av arbetarägda
företag och bidragit till att anställda får större inflytande. Detta har man
gjort genom att gå in i företag eller rädda företag som har ekonomiska problem.
Kravet för att gå in har varit att de anställda får ökat inflytande. Men anställda
kan också erbjudas att ta över företaget vid försäljning. För fonden äger
enbart företaget den tid det behövs för att rekonstruera det och säkra
företagets fortlevnad. Så borde våra AP-fonder också tillåtas jobba. På det
sättet kan vi utveckla företag, öka demokratin i arbetslivet och förbättra
samhällsekonomin långsiktigt.

AP-fonderna kan alltså bidra till en hållbar
samhällsutveckling samtidigt som de stimulerar samhällsnyttiga investeringar
och en grön omställning. Våra pensionspengar kan göra nytta samtidigt som våra
framtida pensioner säkras. De kan bidra till fler framtida jobb och en ökad
ekonomisk demokrati.

Med fler i arbete i dag säkrar vi dagens pensioner. Genom
investeringar som stimulerar långsiktig utveckling skapar vi förutsättningar
för morgondagens arbete och pensioner. Och ett klimat som det är trevligt att
vara pensionär i. Vi kan använda AP-fonderna till att skapa ett hållbart och
starkare Sverige.

Ulla Andersson

Ekonomisk talesperson Vänsterpartiet

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=4970740

http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=2712631

Självklart så betalar de anställda skatt i Grekland den dras direkt från deras lön.  De jobbar också fler timmar /vecka än vad vi gör, har kortare semester och ungefär samma faktiska pensionsålder. Så det är inte så att de är arbetsskygga som det gärna påstås i media och från borgerligt håll. Och visst behöver de få en större formell sektor och de rika behöver börja betala skatt och korruptionen minska. Förtroende behöver byggas för de politiska beslutsfattarna och då behöver de samarbeta med sitt folk och inte låta  EMU styra bakifrån.

Nu är Grekland i en situation där de lånar för att betala sin lån. En tid var dessutom räntorna så höga så statsksulden bara växte. Den räntan hade satts av EMU-länderna. Nu kräver EMU-länderna att bankerna ska skriva av en del av sina lån till grekiska staten. Men de facto så har bankerna ungefär enbart 30% av skulden och ca hälften av det har grekiska banker. Samtidigt så har EMU-länderna garanterat bankerna kapital på annat sätt för att täcka förlusterna. Grekiska banker har oerhört svårt, de har inget kapital så det som händer är att situationen blir än värre för grekiska staten om de också ska tvingas rädda sina banker.

Så det EMU-länderna gör är att låna ut pengar till Grekland för att de ska rädda sina egna banker. Tyska banker men också franska har lånat ut stora belopp till grekiska staten. Lånen Grekland får ska därför användas till att betala till bankerna. Samtidigt sägs hundratusentals människor upp från sina jobb, folk blir hemlösa, lönerna sänks , minimilönerna sänks till 600 euro och då kostar det ungefär lika mycket att leva i Grekland som här och de som har minilönerna utgör 20% av arbetskraften. Statsanställda har fått sin lön sänkt med 10 %, tvångsprivatiseringar avkrävs, självmorden ökar, sjukhusen står utan mediciner, missbruksvården finns knappt osv. Arbetslösheten är nu drygt 20% och ungdomsarbetslösheten 50.

Vore det då inte bättre att bankerna i Tyskland ,Frankrike mm fick ta sina förluster , att EMU-länderna genom ECB skrev av en del de skulder Grekland har till dem och att grekerna fick möjlighet att bygga upp sitt land. Visst det kommer att ta tid och vara svårt ändå. Men då finns det hopp och möjligheter. Det här kommer aldrig att gå annars. Dessutom bör Grekland få möjlighet att lämna EMU så de får en valuta som är anpassad efter sina förhållanden

Jag blev så klart upprörd och kränkt. Att på ett sånt flagrant sätt försöka påverka oss riksdagsledmaöter att tycka att reformen är bra och försöka påverka oss med pengar i vilken uppfattning vi ska ha är direkt osmakligt. Som riksdagsledamot ska man vara ren, ingen ska kunna ens tänka tanken att jag går i någons ledband -är köpt. Därför har jag polisanmält MAX för bestickning.

http://gd.se/nyheter/gavle/1.4384074-ulla-nobbar-inviten-fran-max

http://www.va.se/nyheter/valfard-utom-kontroll-298385

http://www.e24.se/analys/dags-att-hoppa-av_3310707.e24

Såväl S och Mp har ett ansvar för den uppkomna situationen
men framförallt Moderaterna. Genom deras politik har riskkapitalisterna fått
fritt spelrum inom välfärden. Nu hotar till och med Moderaterna och regeringen
att tvångsprivatiseras äldreomsorgen i de kommuner som är motsträviga. KD
bjuder gärna ut de äldre till lägst bjudande. Riskkapitalbolag har över
hälften av den privata marknaden inom äldreomsorgen.

Vinst varje gång

Vill du bli miljonär

Är 2 av de rubriker vi sett i tidningen dagens samhälle
under det gångna året som på ett tydligt sätt beskriver vad det handlar om i
den privatiserade välfärden. En välfärd som i allt större utsträckning bedrivs
av riskkapitalbolag.

Och det är klart att de är intresserade, här finns stabila
kassaflöden som det så vackert heter och säkra vinster utan risk. För oavsett
om det är hög- eller lågkonjunktur så behöver mormor omsorg och bo på ett
äldreboende, folk behöver utbildning och vi blir sjuka eller bryter benet. Och
en verksamhet där både konsumtionen och produktionen betalas av någon annan än
ägarna själva är ju självklart rena mumman för en riskkapitalist.

Därför är numer kissblöjor värda sin vikt i guld.  Hur mycket väger egentligen en kissblöja?
Väger den inte mer än en slopad förmögenhetsskatt eller en sänkt krogmoms? Det
är rätt tydligt att i högerns Sverige väger girigheten tyngre än empatin och
värdigheten.

För det är ju de facto så att den privatiserade välfärden
har ungefär dubbelt så hög avkastning på totalt kapital än vad näringslivet i
stort har.

Vi hör ofta ministrar skälla på banker och elbolagen för
deras skyhöga vinster och utsugning av sina kunder. Men att utbildning har
högre avkastning än finansverksamhet och att äldreomsorgen har 37 % vilket är ca
3 ggr så hög avkastning än verksamheter inom el och värme är något de inte vill
befatta sig med men inte heller S och MP. Baggium som driver yrkesutbildning
och ägs av ett Riskkapitalbolag gör en vinst på 159 000 anställd, Attendo
43 000/anställd och Carema 34 000/anställd, pengar som ska gå till
våra barns utbildning och till omsorgen om våra äldre anhöriga går istället direkt
ned i riskkapitalisternas fickor.

Och då ska vi veta att de stora vinsterna inte görs under
den tid riskkapitalbolagen äger verksamheterna utan vid själva försäljningen.
Riskkapitalbolag är väldigt kortsiktiga ägare de brukar äga verksamheterna i ca
5 år.  Carema såldes förra gången det var
till salu med en avkastning 350 % och Attendo som då hade ägts i 1 år av den
ägaren gav 440 %. Tänk dej själv att få 4 kr på varje krona du har satsat.
Med sådana möjligheter så gör det inte så mycket att möjligheterna till sk
aktieägarlån eller räntesnurror stängs, det tycker inte ens
riskkapitalföreningen. Halleluja vad manna det regnar från skyn utropar
riskkapitalisterna glatt lovad vare alla politiska partier utom V.

Teorin bakom privatiseringar är att de ska skapa besparingar
som är större än de samordningsvinster som går förlorade när större offentliga
verksamheter splittras upp på flera privata utförare.

Eftersom uppemot 90 procent av kostnaderna i de verksamheter som
privatiseras består av löner ( som alltså fortfarande bekostas av skattemedel)
är det därmed personalen som måste effektiviseras. Personalkostnaderna sänkas
genom att de privata företagen omvandlar fasta tjänster till timanställningar, har
deltider istället för heltider, förlänger arbetstiden, sänker jourersättningen
eller sänker lönerna. Och det är därför en outbildad vikarie själv får ta hand
om 14 äldre på ett boende ägt av Carema.

Därmed uppstår ett överskott, men eftersom det inte är det privata företaget
som har satsat några pengar alls, utan allt är finansierat av skatter, så
består detta överskott av skattepengar som avsatts till vård, skola och omsorg men
som inte använts till det.

Men varför vill då alla andra partier privatisera vår behovsstyrda
demokratiska välfärd. Jo svaret brukar vara att det leder till bättre kvalitet
och effektivitet. Men har de några belägg för det. Nej, inte ens SNS, vilket
inte kan betraktas som en vänster organisation precis.  kom fram till det i sin utvärdering. De kunde
inte finna några belägg för det påståendet utan snarare att de privata boenden
har färre anställda och sämre utbildad personal och fler visstidsanställda. De
kom också fram till att multisjuka äldre fått betala ett oerhört högt pris av privatiseringarna.
SNS slutsats var att privatiseringarna
handlade om ideologi och inget annat.

Så av ideologiska skäl vanvårdas äldre och drygt 8 miljarder
kr /år av våra skattepengar som skulle ha gått till vård, skola och omsorg går
istället till privata vinster. För 8 miljarder kunde vi få drygt 20 000 fler
sjuksköterskor, lärare eller undersköterskor. För oss är valet enkelt vi säger
nej till vinstdrivande bolag i välfärden och ja till bättre kvalitet med fler anställda
och en behovsstyrd demokratisk välfärdsverksamhet. En god kvalitet i
äldreomsorgen ska vara en rättighet. För oss är det de äldre värda sin vikt i
guld.

http://www.youtube.com/watch?v=E1scYr8VdPY&feature=youtu.be

Det vore väl dags för granskning av Bildt och regeringen nu? Hur kan blod på utrikesministerns kavajslag bara få passera förbi… Skammen blir dubbel ur ett demokratiskt perspektiv

http://www.svd.se/naringsliv/carl-bildt-det-finns-ett-hat-mot-foretagande_6796667.svd