Anders Borg skäller ofta och med rätta på de giriga bankerna. Nu visar det sig att girigheten frodas i Borgs eget fogderi, AP-fonderna. Skyhöga löner, bonusar, tjänstebilar, sprit, resor och städhjälp är vardagsmat för dem som arbetar med att förvalta allas våra pensionspengar. DN har granskat AP-fonderna och visar att 85 av 260 personer tjänar mer än 100 000 kronor i månaden. Många har löner som är högre än både finansministern och statsministern som fått sin månadslön höjd till 148 000 kronor. I sjunde AP-fonden, där finansmarkandsminister Norman var VD innan han blev finansmarknadsminister har mer än var tredje anställd över 100 000 kronor i månaden. Den statliga genomsnittslönen var förra året 31 457 kronor. Tredje AP-fondens vd Kerstin Hessius hade med sig 56 anställda på en konferensresa till Island. Under de tre dagarna på ön ägnade de åtta och en halv timme åt konferens. Priset för resan 650 000 kr. Betalade av våra pensionspengar. Reseräkningarna är som en guidebok över välkända hotell som Waldorf Astoria i New York, National i Moskva och Four Seasons i Hongkong. Gemensamt för alla fonderna är att alla anställda erbjuds att slippa vårdköer. Myndigheterna har tecknat privata sjukvårdsförsäkringar som garanterar genväg till läkare. På Tredje och Sjätte AP-fonden erbjuds alla anställda dessutom städhjälp i bostaden som löneförmån. Sprit och alkohol serveras rikligt och gratis. I AP-fondernas placeringsreglemente står uttalat att etik ska beaktas i placeringarna. Det är tydligt att etik absolut inte beaktas i AP-fondernas egen verksamhet. De verkar som AP-fonderna anser sig vara en alldeles särskild klass bland de statliga myndigheterna och samhället i övrigt. Det är djupt beklagansvärt. AP-fonderna behöver stort förtroende i sitt arbete med att placera våra pensionspengar om systemet ska fungera. De kan inte själva leva lyxliv på våra pensionspengar. Frågan är om de ansvariga ministrarna på Finansdepartementet är rätt personer att avkrävas handling när finansmarknadsministern själv har varit VD på 7:e AP-fonden och också verkat deltagit på en del av kalasen och lönefesterna. Men ansvar måste utkrävas och ändring måste komma. Därför vill jag att Finansutskottet får en tydlig redogörelse över vad som hänt och får en genomgång av det som framkommit kring löner, bonusar, fester, resor, tjänstebilar mm i AP-fonderna. Men framförallt vill jag och många andra veta hur regeringen tänker agera för att ändring ska komma till stånd.

I dag är jag både ledsen och arg! Känner starkt med alla de som arbetar på Läkerol fabriken i Gävle . Dagens beslut om nedläggning är ett hårt slag. Cloetta väljer att lägga ner en lönsam fabrik med hög avkastning för de vill helt enkelt tjäna ännu mer. Girigheten är tydlig! Så nu tycker jag att vi bojkottar Cloetta. Inga mer kexchoklad, Plopp, Taragona, bilar eller Läkerol, eller hur?

I dag meddelar regeringen och KI att det blivit 3 procent billigare att äta på krogen efter det att krogmomsen sänktes. Det är helt fantastikst! Tänk att det blivit ca 2,50 billigare att äta lunch ute och för det har skattenbetalarna fått punga ut dryga 5 miljarder kronor. Det är ansvarsfull ekonomisk politik enligt borgerligheten. För samma summa hade vi kunnat haft ett generationsväxlingsprogram på arbetsmarkanden med 25 000 jobb och utbildningsplatser. Det går att använda pengar på olika sätt och genom det ser vi vilka värderingar som styr politiken.

Det håller på att hända något i svensk ekonomisk debatt. Förnuftet tycks ha vaknat och Svd är plötsligt mer vänster än Socialdmeokraterna. För visst är dets om Per Lindvall skriver; det är inte ekonomiskt försvarsbart att lägga pengarna på hög i staten när arbetslösheten har bitit sig fast, i genomsnitt 390 000 arbetslösa 2012 och 5000 nya jobb enligt AF,  och när tågen ständigt kommer försent.  Pengarna är medlet inte målet i sig som det tycks blivit i svensk politik

http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/borgs-overskottsmal-ar-absurt_7225525.svd

Skönt att så många agerat och reagerat. GGIK:s styrelse tvingades ändra sitt beslut så nu blir damlaget kvar. En seger för jämställdheten

http://gd.se/sport/innebandy/1.4791054-ggik-backar-och-behaller-sitt-damlag

Nedan hittar ni den motion som ska hanteras på onsdag. Det handlar om minkars rätt till ett värdigt liv. Många har glädjande nog engagerat sig i frågan och våra mailboxar svämmar över av mail från människor som vill förändra. Det gillar jag…

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen beslutar om ändring i djurskyddslagen (1988:534) att införa en ny paragraf,4 a§, som ska ges följande lydelse:

”Minkar som föds upp för pälsproduktion skall hållas på ett sådant sätt att deras behov av att röra sig, klättra, utöva sitt jaktbeteende och ägna sig åt annan sysselsättning samt av att periodvis vara ensamma kan tillgodoses. Minkar skall dessutom ha tillgång till vatten att simma i. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket får meddela ytterligare föreskrifter om villkor för hållande av mink för pälsproduktion.”.

Motivering

År 2006 lade den socialdemokratiska regeringen i samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet fram proposition 2005/06:197 Skärpta djurskyddskrav för minkuppfödning. Tyvärr valde den borgerliga regeringen att inte gå vidare med propositionen med resultatet att situationen för minkarna inte förbättrats. Visserligen har antalet minkfarmer minskat från 180 stycken till 75 stycken, men antalet minkar som dödas årligen har bara minskat från 1,3 miljoner 2001 till 1,2 miljoner 2009, och framför allt har de knappast fått de bättre. Burarna och rutinerna på farmerna ser likadana ut som då, och nya studier har visat att andelen djur med stereotypa beteenden är fortsatt hög på svenska farmer.

I en artikel i Applied Animal Behaviour Science i december 2009 visar forskare från Sveriges Lantbruksuniversitet, med finansiering från pälsbranschen, att 70 % av 150 minkhonor på två farmer utförde stereotypa beteenden, oavsett om de hade berikningsföremål eller inte. Dessa upprepade beteendemönster är en väl dokumenterad och allmänt erkänd indikation på att ett djur inte får utlopp för viktiga naturliga beteendebehov. Men det är också välkänt att det inom djurvärlden finns två olika metoder för att hantera stress, inte minst gäller det för minkar. Det finns passiva och aktiva stresshanterare, där de aktiva hanterar sin frustration genom utåtriktade beteenden, som t.ex. stereotypa rörelser, medan de passiva stresshanterarna reagerar med inaktivitet. Studier från Danmark har visat högre halter av stresshormoner hos de minkar som är inaktiva än hos dem som utför stereotypa beteenden. Även forskning på andra djurslag visar att stereotyper till viss del faktiskt kan lindra frustration och stress, och att de djur som är inaktiva mår ännu sämre. De svenska studier som gjorts har inte tagit passiva stresshanterare i beaktande och inte heller mätt halter av stresshormoner hos djuren. Situationen kan därför vara ännu värre än vad endast siffrorna över stereotypa beteenden ger uttryck för.

En sammanställning av djurskyddsinspektioner på minkfarmer presenterades av Jordbruksverket den 20 augusti 2010, efter att minkarnas situation uppmärksammats i media. Sammanställningen visade bland annat att 85 % av farmerna saknade enkla föremål för sysselsättning i burarna, trots att detta är ett uttalat krav sedan många år tillbaka enligt Jordbruksverkets föreskrifter. Näringen har alltså inte visat sig villig att leva upp till ens enkla, billiga berikningskrav som tillgång till halm, bollar eller ben, trots att det redan är ett tydligt lagkrav. Att näringen då skulle klara av att ställa om till system som på allvar förändrar för djuren och minskar beteendestörningarna förefaller desto mer osannolikt.

Jordbruksverkets sammanställning visade också på systematiska brister på andra områden: 28 % av farmerna saknade tillstånd för sin verksamhet. Skadade och sjuka djur fanns på de flesta farmer och många gånger fick de ingen särskild vård eller behandling. Journaler över dödsfall saknades på minst 41 % av farmerna. Andra vanliga anmärkningar gällde olaglig kadaverhantering, felaktiga avlivningsmetoder, trasiga och smutsiga burar, överbeläggning i burarna samt smutsiga och döda djur.

Pälsdjursnäringsutredningen från 2003 rekommenderade att minknäringen helt eller delvis borde läggas ned om man inte senast till 2010 lyckats leva upp till djurskyddslagens krav på naturligt beteende. Först i år har pälsnäringen tagit initiativ till ett så kallat djuromsorgsprogram som innebär att näringen kontrollerar sig själv. Det har presenterats för Jordbruksverket i två omgångar under 2010 och båda gångerna underkänts med kraftig kritik från verket. Det har sedan visat sig att den person inom näringen som är ansvarig för programmet själv har allvarliga brister på sin anläggning.

Jordbruksverket har under 2011 lagt fram förslag till regeländringar för pälsdjursuppfödning. Dessa ändringar är tyvärr av så begränsad natur att det inte kommer att medföra någon märkbar förbättring för djuren på svenska pälsfarmer. Pälsdjursuppfödning i Sverige kommer att fortsätta att inskränka djurens välfärd och möjlighet till ett naturligt beteende. Därför behövs en lagändring.

Lagförslaget från 2006 är lika aktuellt nu som då och vi väljer därför att lägga fram det i oförändrad form, sånär som att Djurskyddsmyndigheten ändrats till Jordbruksverket då Djurskyddsmyndigheten inte längre existerar. Vi anser därför att en ny paragraf 4a bör införas i Djurskyddslagen med följande lydelse:

4 a § Minkar som föds upp för pälsproduktion skall hållas på ett sådant sätt att deras behov av att röra sig, klättra, utöva sitt jaktbeteende och ägna sig åt annan sysselsättning samt av att periodvis vara ensamma kan tillgodoses. Minkar skall dessutom ha tillgång till vatten att simma i. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Jordbruksverket får meddela ytterligare föreskrifter om villkor för hållande av mink för pälsproduktion.

Detta bör riksdagen besluta.

Det är långt kvar till jämställdhet inte minst inom idtrotten. Det visar GGIK:s beslut om att lägga ned damernas lag när de äntligen nått elitserien. I valet mellan herr- och damlaget så väljer föreningens styrelse att prioritera herrlaget . Om de diskuterat att fördela om eller på annat sätt försöka finansiera bägge lagen framgår inte och inte heller varför de prioriterar herrlaget . Min givna förklaring blir att det handlar om kön dvs att män alltid kommer före när det gäller resurser och möjligheter. På det sättet kanske GGIK:s beslut inte förvånar men jag blir bestört i alla fall.

Och vilka signaler sänder det inte till alla idrottande tjejer i GGIK och Gävle .Visst satsa ni när ni är unga eller barn för sen när ni kommer upp i åren då får ni bara vara med om ni inte kostar dvs håller er till de lägre divisionerna. Dröm aldrig om några inkomster från idrotten för om GGIK får bestämma så får herrar gärna en bra lön men kvinnor ska veta att de bara får vara med så länge ni inget begär.

Det behövs förändring helt enkelt. Kön har betydelse och GGIK:s styrelse så styr kön.

http://www.unt.se/debatt/malet-ar-full-sysselsattning-1767138.aspx

I dagens Svd är debatt mellan mej och Munkhammar som är moderat om vinster i välfärden är bra eller inte. Man kan dessutom rösta i frågan. Gå gärna in och läs och rösta!

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/pengarna-behover-ga-dit-behoven-finns_7245727.svd